Torsdag

Hej på er där ute!

Nu var det ett par dagar sen jag skrev. Har inte haft någon lust att skriva trots att jag har tänkt att jag ska göra det varje kväll sen jag skrev sist.
Men men det har inte hänt speciellt mycket sen sist jag skrev.
Och den här veckan är snart slut, guud vad veckorna går fort.
Snart står de ju inte på förens sommaren är över heller.

Det har varit fint jätte läng men senaste dagarna så har regnet bara öst ner och det är inte så jätte kul kan jag säga. Sonny har haft tråkigt då vi inte har kunnat varit ute så mycket.
Han älskar att vara ute. Och nu när det har regnat har vi varit inne. Stackars Sonny.

Men jag hoppas på bättre väder nu närmaste veckorna så vi kan vara ute mycket igen och gå till lekparken och  leka osv.
Jo på tak om de här med regn. Skulle i väg och handla här för några dagar sen och upptäckte att den större vagnen var trasig och att regnskyddet var borta till den vagnen. Och regnskyddet är verkligen borta jag har det inte här inne heller så någon har väl stulit det. Jätte bra eller inte. Snacka om att jag blev sur.
Det var den 14 jag upptäckte de. Ska väl kanske sätta upp en lapp i trappen och så ska jag ringa bärkerkus och berätta det för dom.
Man får ju inte ha något ifred *suck åt det säger jag bara*.

Men just nu så sover Sonny en stund så jag passar på att skriva lite.
Nu på morgen  har jag dammsugat och bäddat rent i min och i Sonnys säng.
Så jag funderar om jag ska byta garnidenr i köket och mitt rum men de ska jag göra senare i så fall när jag har lite hjälp här hemma så inte Sonny är i vägen. Han tycker det är skit kul att klänga på strykbrädan och jag vill inte att han gör illa sig.

Sonny han älskar när man dammsugar för han ska stå bakom dammsugaren och gå efter den när man dammsugar. Inga som helst problem det tycker jag.
Så jag  vet ju vad han ska få i present iaf:).

Och det har hänt mycket med Sonnys utvecklig överhuvudtaget nu på bara en vecka. Nu kryper han som bara den överallt, och han går längs med möbler och även några steg själv. Han står själv utan stöd och en massa sånt.
Tiden har gått för fort tycker jag, det känns som man inte hinner med riktigt.
Känns som det var igår som jag låg på operationsbordet inför kejsarsnittet med det är snart exakt 10 månader sen. Helt sjukt vad tiden går.

Iaf så tror jag att jag skriver mer senare. Eller det blir nog senare också så jag uppdaterar då vad som har hänt mer under dagen.

Älskar min underbara son mer än något annat<3

Puss och kram syns på stan


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0